I dagens evangelium hör vi berättelsen om kvinnan som kom till Jesus i fariséens hus med en dyrbar flaska olja. Hon grät vid hans fötter, torkade dem med sitt hår, kysste dem och smorde dem med oljan. Men fariséen såg på och tänkte för sig själv: om han vore en profet, skulle han veta vem och vad för slags kvinna det är som rör vid honom. Men Herren såg inte synden, utan hennes kärlek, och sade: hennes många synder förlåts, därför att hon har älskat mycket. Den heliga Laura av Córdoba levde på 800-talet och var abbedissa. Vi vet lite om hennes liv, men hennes livsgärning vittnar om stilla trohet och en kärlek som inte söker sitt eget. Hon ledde systrarna till Gud, och hennes helighet var, liksom den evangeliska kvinnans kärlek, dyrbarare än all olja. Må också vårt hjärta, likt den kvinnan, inte vara rädd för att bära fram sin kärlek till Herren, även om den kan tyckas olämplig för någon. Guds välsignelse vare med er i dag, och Kristi frid styrke er på alla vägar.